Sverige kan klara elektrifieringen både med och utan ny kärnkraft, men merkostnaden för samhället blir 7–15 miljarder kronor per år i 60 år med ny kärnkraft. Oavsett vägval kommer priserna variera mer än historiskt – det elsystem Sverige en gång hade kommer inte tillbaka.
Rapporten ”Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna” analyserar hur olika framtida elsystem i Sverige kan klara en ökad efterfrågan av el från industrin och transportsektorn. Rapporten jämför tre alternativ:
- Elbehovet möts med landbaserad vindkraft, solkraft, vattenkraft och befintlig kärnkraft som livstidsförlängs. Havsbaserad vindkraft tillåts även i södra Östersjön.
- Samma som ovan, men utan havsbaserad vindkraft i södra Östersjön – i linje med nuvarande svenska tillståndsbeslut.
- Minst 6 GW ny kärnkraft byggs fram till 2050, samtidigt som havsbaserad vindkraft i södra Östersjön inte tillåts.
Slutsatsen är att systemet med ny kärnkraft innebär en merkostnad för samhället på motsvarande 7–15 miljarder kronor per år, för att möta efterfrågan på el, värme och vätgas.
Kostnadsskillnaden uppstår trots att systemen utan ny kärnkraft inkluderar extra investeringar som krävs i elsystem utan ny kärnkraft. Det handlar om batterier, gasturbiner och flexibilitet för att klara extrema situationer.
Merkostnaderna för dessa investeringar är dock betydligt lägre än merkostnaden för ny kärnkraft. Studien visar att Sverige även i fortsättningen har goda förutsättningar att erbjuda låga elpriser jämfört med andra länder i norra Europa. Orsaken är vår goda tillgång till vattenkraft och bra förutsättningar för land- och havsbaserad vindkraft.
Men en förutsättning är att utbyggnaden av landbaserad vindkraft fortsätter i snabb takt de närmaste tio åren. Studien konstaterar samtidigt att utbyggnaden av landbaserad vindkraft har saktat in sedan 2023.
Investering i ny kärnkraft skulle innebära att investeringar i ny vindkraft trycks tillbaka, främst i elprisområde 3. Det resulterar i en period med högre elpriser innan den nya kärnkraften är på plats, följt av en tioårsperiod med lägre medelelpriser och färre högpristimmar när kärnkraften är på plats. Därefter blir elpriserna på ungefär samma nivå i system med och utan ny kärnkraft.
Studien visar att Sverige kommer få varierande elpriser oavsett om det byggs ny kärnkraft eller inte. Orsaken är att Sverige är en integrerad del av elsystemet i norra Europa där betydande mängder vindkraft har byggts och en fortsatt utbyggnad planeras. Detta gäller även i Sverige – lyckas omställningen så kommer det även i fallet med kärnkraft byggas ut betydande mängder vindkraft. De relativt stabila elpriser som tidigare fanns i Sverige kommer därför inte tillbaka – de är historia.
Om studien
Studien beskriver tre möjliga framtida elsystem i Sverige som möter efterfrågeökningen för industri- och transportsektorn, med och utan ny kärnkraft. Resultaten bygger på tekno-ekonomiska beräkningar med utgångspunkten att minimera kostnaden för samhället att möta behovet av el, Författare är Lisa Göransson, Filip Johnsson, Simon Öberg, Joel Bertilsson, Luis Kuhrmann och Niclas Mattsson, alla Chalmers. värme och vätgas. Studiens beräkningar är inte en elmarknadsanalys utan ger lägsta samhällsekonomiska kostnad.
Osäkerheter i studien är bland annat:
- Kostnader för ny kärnkraft antas följa plan, medan flera tidigare europeiska projekt blivit dyrare än beräknat, och har hämtats från regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft.
- Utbyggnadstakten av landbaserad vindkraft fortsätter i hög takt de närmaste tio åren. Utbyggnadstakten har dock minskat sedan 2023.
Författare till rapporten är Lisa Göransson, Filip Johnsson, Simon Öberg, Joel Bertilsson, Luis Kuhrmann och Niclas Mattsson, Chalmers.
