– Sverige har byggt mycket av sitt välstånd på export av elintensiva industriprodukter, så det är fullt förståeligt att politiker vill hålla nere elpriserna. Men vår studie visar att färre exportkablar och minskad elhandel för att hålla nere elpriserna gör Sverige fattigare, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
En ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification har analyserat hur den svenska ekonomin påverkas om möjligheten till import och export av el begränsas, till exempel genom att ”klippa kabeln”, alltså stoppa kraftledningar till andra länder. Denna åtgärd jämförs med fri handel av el mellan länder.
– Fri handel av el gynnar svenska elproducenter medan ägare och anställda inom andra branscher missgynnas. Samtidigt ger fri handel betydande välfärdsvinster för ett svenskt typhushåll, trots stigande elpriser, säger Bengt Kriström.
Studien visar att vid fri handel ökar elpriserna i Sverige. Det ökar kostnaderna för hushåll och företag, vilket minskar produktion och sysselsättning i bland annat järn-, stål- och massaindustrierna. Ett sätt att skydda industrier och hushåll är att begränsa elexporten. Men studien visar att Sverige då skulle gå miste om betydande välfärdsvinster för hela ekonomin, främst på grund av minskad export av el från svenska elproducenter.
– Handel gynnar ett exportberoende land som Sverige, det gäller el precis som andra varor. En nyckel för vår konkurrenskraft är att minimera den totala elsystemkostnaden, vilket exportkablar bidrar med. Sverige skulle tjäna på att arbeta för en starkare integration av elsystemet i Norden. Om hushållen bör kompenseras för högre elpriser kan sänkt elskatt vara ett sätt, säger Martin Vallstrand, vd för Energiforsk som är programvärd för Mistra Electrification.
Ett alternativ till att ”klippa kabeln” är att under en begränsad period i stället rikta subventioner direkt till produktion eller sysselsättning i branscher som drabbas hårt av högre elpriser. Studien visar att det är ett betydligt effektivare sätt att hantera den försämrade konkurrenskraft som högre elpriser innebär.
– Vår studie visar att Sverige förlorar på att klippa kablarna som ett sätt att hålla nere elpriset. Ekonomiskt är det bättre att tillåta fri handel av el, hantera de fördelningseffekter som uppstår och överväga att rikta subventioner till utsatta branscher, säger Bengt Kriström.
Om studien
Studien ”Soaring Electricity Prices: Is Cutting the Cable a Good Idea?” analyserar de ekonomiska konsekvenserna av stigande elpriser i Sverige, för att värdera effekterna av olika politiska åtgärder som begränsad elexport och riktade subventioner till elintensiva industrier.
Författare är Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, och Christoph Böhringer, professor i nationalekonomi vid University of Oldenburg. Studien är finansierad av forskningsprogrammet Mistra Electrification.
Viktigare antaganden i studien
Rapporten bygger på en ekonomisk simuleringsmodell av en öppen ekonomi och analyserar vad som händer när elpriserna på den internationella marknaden plötsligt stiger. Viktigare antaganden är:
- Produktionen från vattenkraft, kärnkraft och fossil kraft är låst och ökar inte när elpriserna stiger.
- Exportbegränsningar av el modelleras som en kvot som håller exporten på samma nivå som innan elpriserna stiger.
- All elproduktion ägs till 100 procent inom Sverige. I verkligheten finns gränsöverskridande ägande, med utländskt ägande i Sverige och vice versa.
- Företag och hushåll har svårt att ställa om till andra energikällor än el.
- Kapitalet inom elproduktionen är låst inom branschen.
- Rörligheten i den övriga ekonomin är god, kapital och arbetskraft i andra branscher, antas enkelt kunna flytta.
- Tre industribranscher får riktade stöd: pappersindustrin, stålindustrin och övrig metallindustri exklusive järnmetaller.
- Stöden är perfekt träffsäkra. Såväl produktionsstöd som sysselsättningsstöd kan utformas så att de exakt återskapar samma nivå av produktion eller sysselsättning som exportbegränsningen skulle ge.
- Modellen använder ett representativt typhushåll. Under Mistra Electrifications pågående andra fas kommer fördelningseffekter av elprisförändringar för hushållen studeras.
