Under perioden 2014–2020 sa kommunerna nej till 22 procent av vindkraftsansökningarna, men 2021–2022 ökade andelen till 48 procent. Det visar en ny studie från Mistra Electrification.
– Inför valet startade en polarisering mellan vindkraft och kärnkraft, något som jag tycker är en pseudodebatt. Nu ser det ganska mörkt ut när det gäller att klara elektrifieringen till 2030, om inget drastiskt sker och politikerna tar aktiva beslut för mer vindkraft, säger Filip Johnsson, programdirektör för Mistra Electrification, som lett studien.
Alla partier utom Vänsterpartiet ökade sin andel nej från perioden 2014–2020 till perioden till perioden 2021–2022. Tydligast var ökningen för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Sett över hela perioden 2014–2022 har Centerpartiet högst andel tillstyrkan, följt av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därefter kommer Kristdemokraterna och Moderaterna, före Liberalerna och Vänsterpartiet.
– Om Sverige ska klara industrins elektrifiering skulle en bredare samsyn om villkoren för investeringar i ny elproduktion oberoende av kraftslag bidra. Fler av oss kommer behöva bo och leva närmare vindparker, kärnkraftverk eller kraftledningar. Det är förståeligt att det stör, men om vi ska genomföra omställningen behöver vi hitta sätt så att fler tycker att det är värt att leva och bo i närheten av elinfrastruktur, säger Filip Johnsson.
Studien har gjorts mot bakgrund av den ökade polariseringen i energidebatten som föregick det senaste valet. Mistra Electrification har i studien granskat det kommunala vetot, med fokus på hur de olika partierna röstat i 320 olika omröstningar om inlämnade ansökningar för ny vindkraft.
Hela studien finns här.
