2025/11/26

News

Vindkraft placeras inte alltid där det blåser mest – nya resultat kan förändra energisystemmodeller

Ny vindkraft placeras oftast på platser där det blåser mer än genomsnittet, men inte alltid där det blåser mest. Resultatet kan få betydelse för hur framtidens energisystem planeras och modelleras, enligt en ny studie från Chalmers tekniska högskola.

– Våra resultat visar att vindkraftverk i praktiken sprids ut över de mest vindrika områdena, men inte alltid där det blåser mest. Om energisystemmodeller antar att alla verk placeras där det blåser mest, riskerar vi att överskatta vindkraftens roll och underskatta kostnaderna, säger Carin Lundqvist, doktorand på Chalmers och en av författarna till studien.

Forskarna har undersökt var vindkraftverk faktiskt byggs i 25 regioner världen över. Resultaten visar att energimodeller ofta överskattar vindkraftens potential genom att anta att alla verk placeras på de vindmässigt bästa platserna – något som inte alltid sker i verkligheten.

Slutsatser och resultat från studien

  • Vindkraft placeras inte alltid där det blåser mest: Vindkraftverk placeras oftast på platser med högre vindhastighet än regionens genomsnitt, men inte alltid på de allra blåsigaste områdena.
  • Placeringen har varit förvånansvärt konstant över tid: Nya vindkraftverk byggs år efter år på platser med liknande genomsnittlig vindhastighet, trots att utbyggnaden pågått i decennier.
  • Befolkningens koncentration påverkar: Regioner med mer koncentrerad befolkning tenderar att utnyttja de blåsigaste platserna bättre, medan regioner med mer utspridd befolkning tenderar att placera vindkraft även vid lägre vindhastigheter.
  • Energisystemmodeller behöver uppdateras: De flesta modeller antar att vindkraften placeras där det blåser mest, vilket kan ge en missvisande bild av vindkraftens roll och kostnad i framtidens energisystem.

Forskarna bakom studien har utvecklat en ny metod som bättre speglar hur vindkraft faktiskt placeras. Metoden delar in de områden där det går att bygga vindkraft i olika grupper, där varje grupp motsvarar ett spann av vindhastigheter. Den visar att om vi vill återskapa historiska utbyggnadsmönster bör 80–100 procent av kapaciteten fördelas till de 70–90 procent mest vindrika områdena, snarare än enbart till de allra blåsigaste.

– Genom att använda historiska data och vår nya metod kan vi ge en mer realistisk bild av vindkraftens potential. Det är viktigt för både beslutsfattare och energiplanerare att förstå hur utbyggnaden faktiskt har sett ut, säger Carin Lundqvist.

Rekommendationer från studien

  • Energisystemmodeller bör ta hänsyn till historiska utbyggnadsmönster: För att ge en rättvisande bild av vindkraftens potential och kostnad bör modellerna använda data om hur vindkraft faktiskt har placerats, inte bara teoretiskt bästa platser.
  • Mer forskning krävs för att förstå påverkan av sociala och geografiska faktorer: Studien indikerar att befolkningstäthet påverkar var vindkraften byggs, liksom att andra faktorer snarare än vindhastighet styr vart vindkraft placeras över tid.

Om studien

Studien har analyserat vindkraftens placering i 25 regioner i Europa, Nordamerika och Australien, och jämfört verkliga utbyggnadsmönster med de antaganden som ofta görs i energisystemmodeller. Författare är Niklas Jakobsson, Carin Lundqvist, Fredrik Hedenus, Yodefia Rahmad och Xiaoming Kan, Chalmers tekniska högskola. Studien har finansierats av Mistra Electrification.