Anastasia Pavlenko och Aleh Cherp.
– I stället för att accelerera omställningen när Ryssland invaderade Ukraina bibehöll EU i stort sett sin befintliga takt. Energikrisen ledde till att EU-kommissionen prioriterade energisäkerhet högre än klimatet – men utan att takten mot fossilfrihet ökade, säger Aleh Cherp, professor i strategisk miljöbedömning vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Forskarna har analyserat EU:s energisubventioner, policydokument och utbyggnadstrender före och efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Som svar på energikrisen lanserade EU-kommissionen Repower EU, där förnybar energi lyftes fram som en fråga om säkerhet och oberoende från ryska fossila bränslen.
Studien visar att stödet till fossila bränslen mer än fördubblades – från 59 miljarder till 136 miljarder euro under 2022 – och sjönk något till 111 miljarder euro 2023. Syftet var att skydda hushåll och företag från stigande energipriser. Samtidigt minskade stödet till förnybar energi, som sol- och vindkraft, från i snitt 80 miljarder euro per år 2015–2020 till 61 miljarder euro i 2023.
Effekterna skiljde sig mellan olika kraftslag. Solkraften fortsatte att växa snabbt, tack vare fallande kostnader, korta installationstider och höga elpriser. Landbaserad vindkraft ökade däremot inte, hämmad av långsamma tillståndsprocesser, markanvändningskonflikter och lokalt motstånd. Havsbaserad vindkraft fick mer ambitiösa mål, men höga kostnader och flaskhalsar i leveranskedjorna gör att målen sannolikt inte nås.
– Beslutsfattarna underskattade både kostnadsutmaningarna för havsbaserad vindkraft och motståndet mot landbaserad vindkraft. Säkerhetsargument räcker inte för att övervinna sådana hinder, säger Anastasia Pavlenko, huvudförfattare till studien och forskare vid Central European University i Österrike.
Trots farhågor från forskare om en återgång till fossila bränslen skedde ingen ökning. Kolanvändningen återgick till sin långsiktigt nedåtgående trend, gasanvändningen nådde en topp och minskade därefter, medan oljeanvändningen låg kvar på ungefär samma nivå.
– Krisen ledde varken till en snabbare eller långsammare omställning. I stället förstärkte Repower EU de trender som redan fanns före kriget, säger Anastasia Pavlenko.
Om studien
I studien har forskarna undersökt hur energikrisen 2022 påverkade EU:s energiomställning. Forskarna har analyserat EU:s politik i kombination med en kvantitativ genomgång av trender, prognoser och mål för förnybar energi. Analysen omfattar ambitionsnivån, genomförandet och resultaten av Repower EU, EU-kommissionens plan som utgjorde det huvudsakliga svaret på krisen.
Författare är Anastasia Pavlenko, forskare vid institutionen för miljövetenskap och politik vid Central European University i Österrike, och Aleh Cherp, professor i strategisk miljöbedömning vid Lunds universitet. Studien har genomförts inom forskningsprogrammet Mistra Electrification.
Läs hela studien
