Media appearances

Partierna dubbelspelar om vindkraft – säger ja men röstar nej

Partierna säger ja till vindkraft nationellt men stoppar den på lokal nivå. Ska klimatomställningen lyckas måste de ta ett större ansvar för utbyggnaden – även i kommunpolitiken. Det blir extra viktigt nu när regeringen har sagt nej till 84 procent av de havsbaserade vindkraftsansökningarna, skriver Filip Johnsson, professor i energisystem, på DN Debatt.

En ny studie har kartlagt bakgrunden till 48 kommunala beslut om vindkraft, antingen veton eller tillstyrkan, under 2024–2025. Rapporten har författats tillsammans med Henrik Westander vid pr-byrån Westander. Studien visar bland annat att andelen kommunala ja varit hög, 70 procent, när projektet låg i ett område som kommunen i sin översiktsplanering hade pekat ut som möjligt för vindkraft.

Däremot var andelen tillstyrkan klart lägre, 11 procent, när projektet låg i ett område som staten, genom Energimyndigheten och Naturvårdsverket, hade pekat ut som ett möjligt vindkraftsområde, så kallade klass 1-områden.

Studien har dessutom jämfört hur varje parti har röstat i vetofrågan på kommunal nivå under två perioder, och resultatet visar på tydliga effekter av de senaste årens ökade polarisering i energidebatten, där vindkraft ofta ställs mot kärnkraft.

Under den första perioden, 2014–2020 (243 ansökningar), var det inte någon större skillnad i röstningsmönster mellan de ”rödgröna” partierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet) och tre av Tidöpartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna).

Sverigedemokraterna hade klart högst vetoandel mot vindkraft, men det kan också noteras att vindkraftspositiva Vänsterpartiet röstade för veto i högre utsträckning än Moderaterna.

Under den andra perioden, 2021–2025 (96 ansökningar), ökade samtliga partier utom Miljöpartiet sin vetoandel, men ökningen var klart störst för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Miljöpartiets vetoandel uppgick till 11 procent, Socialdemokraternas var 38 procent, Centerpartiets 42 och Vänsterpartiets 43 procent. Liberalerna befann sig i en mellankategori på 50 procent, medan Moderaternas vetoandel var 64 procent, Kristdemokraternas 65 och Sverigedemokraternas andel uppgick till 92 procent.

Statistiken visar att de partier som nationellt förespråkar och uppmuntrar till landbaserad vindkraft har en stor hemläxa att göra. Det är bra att regeringen har infört ekonomiska incitament för kommunerna att säga ja till vindkraft, men det räcker inte – partierna behöver också föra ett djupare samtal med sina lokala företrädare om att elektrifieringen och klimatomställningen hotas när kommuner väljer att stoppa vindkraftsetableringar på land.

Läs hela studien