– Den verkliga utmaningen handlar inte om kärnkraft eller vindkraft är bäst, den handlar om att det saknas en tillräckligt konkret politisk vilja att ställa om. Så länge det saknas riskerar Sverige att fastna i ett läge med långsammare utbyggnad av fossilfri elproduktion än vad bland annat industrin önskar, säger studiens författare Nhu Anh Phan, doktorand från Chalmers.
Studien bygger på en enkät och intervjuer med 33 experter på energiomställning inom industrin, energibranschen, politiken, ideella organisationer och forskare. Experterna fick ta ställning till 52 påståenden om utmaningar kopplade elektrifieringen och vilken betydelse dessa har. Tre av de största utmaningarna studien identifierar är:
- Utformningen av kommuners vetorätt mot ny vindkraft, där ett nej kan komma när som helst under planeringen av vindkraftsprojekt.
- Avsaknad av politisk tydlighet och samstämmighet om hur omställningen bör ske, där speciellt polariseringen mellan kärnkraft och vindkraft skapar stor osäkerhet.
- Priset på koldioxid är fortfarande för lågt för att industrierna ska ställa om samtidigt som det upplevs att investeringar i näten är otillräckliga.
– Det är tydligt att experter har en gemensam bild av vilka de stora utmaningarna är för en framgångsrik elektrifiering. Det handlar om att det tar för lång tid att få ny elinfrastruktur på plats, men även om att diskussionen om framtidens energisystem har både politiserats och polariserats, säger Nhu Anh Phan.
Baserat på resultatet identifierar studien tre åtgärder som kan bidra till snabbare elektrifiering.
- Tillståndsprocesserna behöver bli mer förutsägbara, speciellt bör ett eventuellt veto bara vara möjligt tidigt i processen.
- Olika fossilfria tekniker kan behöva olika typer av stöd, till exempel till kommuner som upplåter mark till vindkraft.
- Det behövs långsiktiga mål för energiomställningen som står sig över tid, därför behöver politiska klyftor i energipolitiken överbryggas.
– Sverige har i ett internationellt perspektiv mycket goda förutsättningar att genom elektrifiering skapa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem. Den här studien visar att det finns en stor samsyn bland många experter vilka de största hindren mot omställningen är. Om omställningen ska lyckas måste politiseringen i energidebatten minska och mer fokus läggas på att ta fram en brett förankrad strategi med tydliga mål, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och medförfattare till artikeln.
Om studien
33 chefer och experter på energiomställningen besvarade vintern 2022–2023 en enkät och intervjuades enligt Q-metodiken, en metod vanlig inom samhällsvetenskaplig forskning för att studera subjektivitet. Respondenterna representerar energi- och elnätsföretag, industrin, statliga myndigheter, olika politiska partier, ideella organisationer samt forskare.
I undersökningen har experterna fått ta ställning till 52 påståenden om utmaningar kopplade till att genom elektrifiering få till större utsläppsminskningar i Sverige. Utmaningarna klassificerades som antingen sociala, ekonomiska, politiska eller övriga och respondenterna fick ta ställning till hur relevanta och viktiga de var för Sverige.
Påståenden som rankades som de största utmaningarna
- Det nuvarande priset på koldioxid är för lågt för att industrierna ska satsa på elektrifiering.
- Utformningen av det kommunala vetot hindrar utbyggnaden av ny elinfrastruktur.
- Långdragna överklaganden förlänger handläggningstiden för tillstånd att bygga ny elinfrastruktur.
- Bristande samordning mellan myndigheter involverade i tillståndsprocesserna hindrar utbyggnaden av ny elinfrastruktur.
Läs hela studien
”Electrifying tensions: Stakeholder narratives to electrification of industry and transport in Sweden” kan läsas i sin helhet här.
