2025/11/04

News

Högre valdeltagande ökar chansen till ny vindkraft

Moderna vindkraftparker byggs oftare i kommuner med högre valdeltagandet än i kommuner med lägre. Osäkerhet kring vindkraftens regelverk har fått investeringarna i ny vindkraft att stanna av i 17 EU-länder. Det visar två studier från forskningsprogrammet Mistra Electrification.

– Vår studie visar att tillit och förtroende för det politiska systemet bidrar till att ny landbaserad vindkraft byggs, säger Yodefia Rahmad, forskare på Chalmers tekniska högskola, som står bakom studien.

Det är inte faktorer som var det blåser mest eller var elpriset är högst som har påverkat i vilka kommuner modern vindkraft har byggts i Sverige. En ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification visar däremot att det finns ett positivt samband mellan högt valdeltagande i kommunalvalet och utbyggnad av modern vindkraft.

Dessutom visar studien att det finns en koppling mellan modern vindkraft och de riksintressen för vindbruk som Energimyndigheten har pekat ut.

– Våra resultat visar vikten av att det offentliga tar fram riktlinjer som pekar ut möjliga platser för vindkraft. Om Sverige och EU ska klara sina klimatmål behöver bland annat vindkraften byggas ut, säger Yodefia Rahmad.

Sverige har haft EU:s femte snabbaste utbyggnadstakt av landbaserad vindkraft, mätt som nyinstallerad kapacitet i relation till landets potentiella kapacitet. Nu faller takten, men en annan studie från Mistra Electrification visar att utbyggnadstakten har gått i vågor i 14 av 17 EU-länder.

Det är främst politisk osäkerhet om regelverk och andra förutsättningar som har föregått att tillväxttakten har sjunkit i de undersökta länderna. Omvänt visar studien att länder som har återinfört eller höjt subventioner, eller dragit tillbaka hämmande regler, har lyckats öka utbyggnadstakten igen.

– Om Sverige ska klara att på cirka 20 år dubblera elproduktionen behöver utbyggnadstakten öka igen och öka snabbt. Sverige kan lära sig av länder som har fått fart på vindkraftsutbyggnaden med hjälp av exempelvis regelförenklingar eller ökade ersättningar till kommuner och närboende, säger Marta Vetier, forskare på Chalmers tekniska högskola, som står bakom studien.

Om studierna

Spatial heterogeneity in deployment and upscaling of wind power in Swedish municipalities

Studien har identifierat olika faktorer som korrelerar med utbyggnad av vindkraft i svenska kommuner. Studien visar bland annat:

  • Det är inte främst teknisk-ekonomiska faktorer som var det blåser mest som har avgjort var det har byggts mest vindkraft.
  • Äldre småskalig vindkraft byggdes framför allt på jordbruksmark i södra Sverige.
  • Modern storskalig vindkraft har framför allt byggts i kommuner med högt valdeltagande och där Energimyndigheten pekat ut områden som riksintressen för vindbruk.

Läs hela studien

Growth Pulses in Onshore Wind Deployment: Historical patterns and policy targets

Studien har undersökt den historiska tillväxttakten av landbaserad vindkraft i 17 EU-länder. Studien visar bland annat:

  • Utbyggnadstakten har gått i vågor i 14 av 17 europeiska länder som analyserats i studien.
  • De flesta tillväxtperioder varade mellan fyra och åtta år.
  • Politisk osäkerhet om regelverk har lett till lägre tillväxttakt.
  • Länder som har återinfört eller höjt subventioner, eller dragit tillbaka hämmande regler, har lyckats öka utbyggnadstakten.

Läs hela studien

Snabbast tillväxttakt av landbaserad vindkraft i relation till total kapacitet i 17 EU-länder

PlaceringLandHögsta uppmätta tillväxttakt i relation till varje lands kapacitetTillväxtperiod
1Nederländerna3.69%2016-2023
2Tyskland2.87%2007-2017
3Finland2.18%2019-2023
4Belgien1.64%2006-2023
5Sverige1.37%2016-2023
6Danmark1.03%1994-2000
7Österrike0.99%2019-2023
8Portugal0.67%2004-2018
9Italien0.65%2004-2012
10Grekland0.63%2015-2023
11Polen0.58%2019-2023
12Rumänien0.53%2008-2014
13Spanien0.42%1996-2012
14Frankrike0.39%2014-2023
15Irland0.36%2011-2023
16Bulgarien0.26%2007-2011
17Ungern0.09%2007-2011

Tillväxttakten mäts som nyinstallerad effekt (MW) i relation till landets totala potentiella kapacitet (MW), till och med 2023. I den potentiella kapaciteten är hänsyn tagen till faktorer som markförhållanden, avstånd till transmissionsnät, urbana områden, naturreservat och liknande.