Enligt rapporten är den årliga kostnaden att möta efterfrågan på el, värme och vätgas 770-1600 MEUR högre i ett elsystem med 6 GW ny kärnkraft än ett elsystem utan ny kärnkraft. I dessa kostnader inkluderas kostnader för flexibilitet och där hänsyn tas till begränsningar i överföringskapaciteten på transmissionsnätsnivå.
Rapporten visar att vi får varierande elpriser oavsett om vi bygger ut ny kärnkraft eller inte eftersom Sverige är en integrerad del av elsystemet i norra Europa där betydande mängder vindkraft byggts ut, och där det fortsatt planeras en stor utbyggnad av vindkraft. Vindkraften kan också byggas ut snabbt för att klara elektrifieringen fram till att eventuell kärnkraft kan finnas på plats.
En satsning på ny kärnkraft reducerar investeringar i vindkraft i Sverige, framför allt i elområde SE3 efter år 2040. Under en 10-års period med tillfälligt överskott av elproduktion i samband med introduktionen av ny kärnkraft reduceras också intäkterna för vattenkraft och befintlig kärnkraft väsentligt. Intäkterna för kärnkraft motsvarar inte kostnaderna för livstidsförlängning av ny kärnkraft under denna period.
Beräkningarna visar att merkostnaden för ny kärnkraft för samhället kan reduceras något om den nya kärnkraften kommer på plats i samband med att befintlig kärnkraft pensioneras. En sådan tidsplan skulle också kunna reducera undanträngningseffekterna av subventionerad elproduktion på övriga kraftslag och göra det möjligt att ekonomiskt räkna hem en livstidsförlängning av den befintliga kärnkraften.
Läs hela rapporten här.
